Med att be om ursäkt. För har man en blogg kanske man inte bara ska sluta existerar, spendera sin tid med att sucka så fort man ser en dator.

Inte för att hela världen brakade ihop när jag slutade blogga, knappast,  men för de läsarna som faktiskt tycker om att följa mitt bittra lilla liv så kan jag åtminstånde hosta fram en liten liten ursäkt.

Och ursäkten är att man helt enkelt inte alltid orkar.

Men nu kommer mitt klagomål på er! (har fått en del)

Ni är sämst på att skriva kommenterar! Har ni lika stor idétorka som jag eller är det bara så enkelt att mina fantastiska inlägg inte ger utrymme för era åsikter?

Skärpning! Bring it on!