Jag har kommit till en punkt. Ett stop, en återvändsgränd på min gata där jag kör i 140.

Jag förstår liksom ingenting.

Jag brukar bubbla, känna så det sprutar om öronen men jag känner mig helt tom.

Jag vågar liksom inte känna någonting längre. Jag har blivit lealös, en grönsak, en docka på Madame Tussauds.

Jag bara väntar på att någon ska trycka på min knapp så jag känner, jag vill känna så mycket.

Jag vill bara att det ska komma dit när jag känner mig trygg och säker så jag vågar känna.

Push my freakin buttons.